Stäm skiten ur SJ

Ett sånt där inlägg som skrivs när ilskan fortfarande sitter kvar. Den där braiga ilskan. Den som gör att man tycker att den bästa lösningen vore att officiellt uppmana att spränga varenda tomt tåg som man ser. Inskriven i grundlagarna, som en medborgerlig skyldighet.

Trots SJ:s falska redovisning om att 90% av tågen kommer eller avgår i tid kan nog alla som någonsin kommit i närheten av en tågbiljett förtälja en helt annan historia. Personligen åkte jag under en period i snitt sex gånger i månaden mellan Linköping och Stockholm och det hörde till de absoluta undantagen att dessa tåg höll sig till tidstabellen.

Vinterns tågkaos har nog ingen undgått, och trevligt nog (?) fortsätter idiotin även nu, när vårvärmen har kommit. Spenderade dryga två timmar på perrongen i dag i väntan på ett – vilken överraskning – försenat tåg. Två timmar som jag egentligen hade behövt lägga på annat. Två timmar som jag enligt SJ AB:s allmänna villkor aldrig kommer kunna få någon ersättning för.

Att problemen tillåts fortgå i all oändlighet beror just på de allmänna villkoren och den ersättningsnivån som SJ har satt. Man hänvisar till ”en anpassning efter direktiv från EU och EG-förordning 1371/2007” och insinuerar att det regelverket innebär att en ersättning av högst 50% av biljettpriset är skälig.

Något som är struntprat – precis som de förvanskade siffrorna om tågens punktlighet. I likhet med flertalet EU-direktiv handlar även ”Europaparlamentets och Rådets förordning (EG) nr 1371/2007 av den 23 oktober 2007 om rättigheter och skyldigheter för tågresenärer” rent allmänt om en miniminivå. Rent konkret: för att förstärka rättigheterna till skyddet av resenärer. Återigen: miniminivå. Och återigen: förstärka skyddet av rättigheterna – inte försvaga.

Ur ett affärsmässigt perspektiv är det såklart lönsamt att ha kvar problemen: Varför sätta in ersättningsbussar för tåg som är två timmar försenade, när det enda vi (SJ AB) riskerar är, att vi på sin höjd tvingas betala tillbaka hälften av biljettpriset. När vi räknar in att säkerligen inte mer än hälften av alla försenade resenärer gör sig besväret att kräva ersättning, så kan vår vinst stå kvar på vackra 198 miljoner. – Om vi istället skulle sätta resenärers behov först, då skulle vi ju faktiskt behöver stå ansvariga för problemen som vi är för inkompetenta för att lösa.

Det finns inte många företag som tillåts resonera på det viset: om jag som företagare inte leverera en tjänst, så får jag inte pröjs för det. Om tjänsten eller varan som jag levererar är dålig/behäftad med fel och därmed inte lever upp till vad jag lovat, då får jag betala mellanskillnaden. Om jag därigenom förorsakar en skada, tja, då blir jag skyldig att ersätta den. Common sense, pretty much.

Om jag inte heter SJ, vill säga.

Jag tror att det finns en enda utväg: om vi resenärer som i vanlig ordning väntar på försenade tåg skulle göra vår röst hörd och kräva full ersättning för allt som förseningen innebär – om vi skulle föra en grupptalan där vi utöver de femtio procenten som SJ är villig att betala även kräva ett s.k. utomobligatoriskt skadestånd som omfattar alla kostnader som vi har på grund av SJ:s oförmåga att bedriva tågtrafik…

Ja, tanken är frestande.

Låt oss, i vanlig ordning, gå hem nu, muttra över det i vanlig ordning försenade tåget och i vanlig ordning inte göra något. I vanlig ordning.

Facebook Comments

2 tankar på “Stäm skiten ur SJ

  1. http://tåg.info/statistik samlar jag automatiskt in och sammanställer statistik över svenska tågbolags punktlighet. SJ hade v.19 en punktlighet på 59% – 41% av tågen var alltså minst en minut försenade vid ankomst. SJ vill naturligtvis tillämpa akademisk kvart för att hyfsa siffrorna, men i så fall får de börja skriva ”8:53 (+- 15 min)” i tågtidtabellen.

    http://tåg.info/statistik#SJ säger egentligen allt om hur SJ sköter sig i jämförelse med övriga svenska tågbolag.

Lämna en kommentar