Matris: sociala medier i den offentliga förvaltningen

Jag kommer nästan dagligen i kontakt med frågors om rör sociala medier och den offentliga förvaltningen (kanske inte alltför konstigt, när det är en av huvudområdena jag jobbar med 😉

En av de vanligaste frågorna är, vilka sociala nätverk och verktyg som kan/bör användas i vilka syften. För att enkelt kunna besvara denna fråga har jag börjat skissa på en enkel matris som tar upp de vanligaste webbplatserna inom den sociala webben i Sverige och deras användbarhet ur följande perspektiv:

  • Kommunikation
  • Synlighet av varumärket / relation till media
  • Trafik till webbplatsen
  • Sökmotorsfördelar

Jag tar även upp de olika verktygens primära ålderstruktur, för att även besvara denna, ofta förekommande, fråga.

De sociala nätverken som jag tagit upp i matrisen är (än så länge)

  • Twitter
  • Facebook
  • FlickR
  • LinkedIn
  • YouTube
  • Lunarstorm
  • Bilddagboken
  • Digg.se, Digga.se, Hypa.se
  • Del.ico.us
  • MySpace
  • Google Buzz

Filen finns för nedladdning i pdf-format och får delas fritt, sålänge källhänvisning ges. Självfallet skulle jag vara tacksam om du som vill dela med dig av matrisen inte skickar pdf-filen utan länkar till den här sidan istället.

Observera att det endast är en ”alfa-version” som inte är helt färdig.

[download id=”2″]

Digg.se, Digga.se, Hypa.se

Facebook Comments

9 tankar på “Matris: sociala medier i den offentliga förvaltningen

  1. Hej,
    Skrev tidigare idag ett inlägg om sociala medier och hade gärna länkat till din matris. Bara det att den inte går att ladda ner… mvh//annika

  2. Mest nyfiken fråga.

    Jag har studerat/analyserat The Conversations Prism en hel del och gillar sättet att beskriva ”the art of listening, learning and sharing”. På ett sätt tar den udden av flumbegreppet ”sociala medier” – på ett annat sätt så skrämmer den säkert många i sin omfattning – men det är trots allt en ambitiös beskrivning trots att både Google Wave och Buzz saknas 😉

    Det jag slås av i din beskrivning ovan, är att DU grupperat på ett annat sätt under rubriken sociala nätverk, rätt eller fel – det bara ÄR så. Du har även kallat det för sociala nätverk/webbplatser lite längre ned – kanske för att förvilla för fienden, vad vet jag 😉

    Jag är personligen HELT övertygad – har redan hunnit utvärdera – att med stöd av ”prismat”, kan man förklara fenomenet ”sociala medier” på ett bättre sätt, slipa av stora delar av hypen och få fokus på saker som affärsnytta, personlig nytta och effekter samt resultat. Det uppstår en struktur i resonemanget och de jag har diskuterat frågor med, som berör varumärkesutveckling, affärsutveckling, marknadsföring och försäljningsfrågor – börjar också förstå mekanismerna, hur det hänger ihop, både inom prismat och med andra kanaler som råkar ligga utanför eller inte omfattas.

    Min enkla fråga till dig är, HUR använder du begreppen sociala medier vs. sociala nätverk vs. webbplatser som du använt ovan och VARFÖR??

    Jag inbillar mig som jag skrev ovan, att kan man hålla sig till hyfsat stringenta beskrivningar, så kan man också göra ”sociala medier” mindre hotfullt och flummigt än det behöver uppfattas…..

  3. Begreppet KOMMUNIKATION i din matris kan också benas ut lite till tycker jag.

    Från Wikipedia:
    ”I kommunikationsprocessen kodas och vidarebefordras information av en sändare till en mottagare via en kanal eller ett medium. Mottagaren avkodar sedan meddelandet och ger en respons till sändaren. Processen bygger på att alla deltagare har en kommunikativ förmåga som överlappar, till exempel ett gemensamt språk. Kommunikation används för att skapa en delad förståelse och kräver därför breda färdigheter att lyssna, observera, tala, fråga, analysera och utvärdera. Utan kommunikation är ingen typ av samarbete möjlig.”

    Flera av de sociala medierna, nätverken och webbplatserna du tar upp i din matris, omfattar INTE kommunikation i den meningen att du får en tydlig respons från den avsedda mottagaren. Och DÅ anser jag det bara är fråga om INFORMATION inte kommunikation. Många Facebooksidor idag har individer som basunerar ut INFORMATION i ”Vad gör du just nu?” – men genom att INTE få svar eller respons, kan man knappast anse att det är KOMMUNIKATION. Mediet och verktyget – det sociala nätverket ger möjligheten, men kommer an på avsikten, innehållet och mottagarens ”inställda frekvens” om kommunikation uppstår!

    Du skriver om DIREKTkommunikation och där finns en annan faktor, hastigheten i informationsutbytet/kommunikationen, som avgör hur information blir kommunikation i egentlig mening. En chat t.ex. GTalk eller Facebooks chat har definitivt en helt annan karaktär än att sätta upp diskussioner i Facebook eller för den delen svara på eller kommentera en ”Vad gör du just nu?”.

    Jag tycker att förmågorna hos de olika sociala medierna att verkligen vara ”sociala” i mänsklig mening, avgörs en hel del av dessa två viktiga skillnader:

    – Kommunikation vs. information
    – Hastighet d.v.s. realtid vs. fördröjning

    Det talas om envägskommunikation, men jag anser att i dessa sammanhang, där det är utmanande att mäta effekten av envägskommunikationens resultat, så blir det enklare att tala om information vs. kommunikation.

    Diskuterar man frågan att det finns tre huvudsakliga typer av mänsklig kommunikation vid personliga möten: kroppspråk, röstkvalitet och ord. Sådan kommunikation består av:
    * till 55% av kroppspråk – ställning, gester och ögonkontakt
    * till 38% av röstkvalitet
    * till 7% av innehållet eller orden som används

    Och i det ser man också vad som avgör HUR sociala situationer uppstår, endast 7% är hänvisade till innehåll och ord. PÅ samma sätt är jag övertygad om man måste tänka i sociala medier och skillnaderna på information, kommunikation med innehåll, ord, ljud (röst), bild, film osv osv…..och inte minst hastighet.

    Vi må ha kommit en bra bit mot delaktighet, men sociala, hmmmmmmm 😉

  4. Tack för dina (i vanlig ordning) insiktsfulla kommentarer.
    Jag har tyvärr just nu inte den tiden jag skulle önska för att svara (för mycket annat på att-göra-listan), men med det inte sagt att jag inte återkommer 😉

  5. Pingback: OffKom – veckans avsnitt
  6. Pingback: TV-inslag om sociala medier och politik
  7. Pingback: TV-inslag om sociala medier och politik

Lämna en kommentar