Denna nya verklighet

Pratade igår på konferensen Sociala Medier och arbetsrätten. En kort fråga, på väg ut, efter den avslutande paneldiskussionen när jag hade berättat om många vana internetanvändares oförståelse gentemot den strikta uppdelningen mellan yrkes- och privatliv.

— Berättar du verkligen allt på den sociala webben?

— Ja, jo, i stort sett.

— Men ”i stort sett”  innebär ju att det inte verkligen är allt?! – När berättar du inte?

Ja, när berättar jag inte? Framförallt i de situationer där jag förstår att inläggen blir för kryptiska. När rop inte kan höras. När sakernas tillstånd inte kan förklaras i ord. När jag skriver inlägg som det här och citerar musik som den här, vars text har föga lite att göra med sakernas tillstånd.

.

Vilken natt –
så varm, så tålmodig,
sätt er närmare oss,
häll upp lite till.

Idag förklarar ingen
den andre som skyldig,
idag låter alla
den andre vara annorlunda.

Och säg inte att det redan är för sent,
trots att ljusen redan släcks i fiken.
Din fru kanske har lämnat dig,
men vad spelar det för roll.

Den här världen snurrar snabbt
och allt är galenskap.
Fascismen kommer tillbaks,
från Berlin till Rom.

Räck varandra händerna,
omfamnade av kvällens mörker,
den kommer leda oss
till morgonens ljus.

Låt allt göras av hjärtat,
låt dess språk tala,
låt den komma in,
denna nya verklighet.

Vilken natt –
bara galningar och skrävlare,
inga paroler,
fyll hellre på glaset.

Det blir en fest,
utan marschmusik, utan fanor,
utan vapen, utan gränser,
hellre gränslöst med vin.

Räck varandra i händerna,
omfamnade av kvällens mörker,
den kommer leda oss
till morgonens ljus.

Låt allt göras av hjärtat,
låt dess språk tala,
låt den komma in,
denna nya verklighet.

Vänner, låt oss komma närmare,
lågorna flackrar redan,
och dumheten breder ut sig än en gång.

Låt oss prata med varandra
och låt oss krama om varenda en
som behöver oss, i denna råkalla tid.

Originaltext:

Was für eine Nacht –
so warm und geduldig,
setzt euch näher zu uns her,
schenk noch einmal ein.

Heute spricht mal keiner
den anderen schuldig,
heute läßt mal jeder
den andern anders sein.

E non dirmi che è già tardi
e per le strade si spengono i caffè.
Forse la tua donna ti ha lasciato,
ma che cosa vuoi che sia.

Questo mondo gira in fretta
ed è tutto una follia.
Il fascismo che ritorna
da Berlino fino a Roma.

E prendiamoci per mano
sui dintorni della sera,
lei ci porterà lontano
fra le luci dell´aurora.

Lascia fare tutto al cuore,
lascia dirgli le parole,
lascia entrare
questa nuova realtà.

Was für eine Nacht –
nur Spinner und Brahmanen,
keine Parolen,
schenk lieber noch mal ein.

Das wird ein Fest,
ohne Marschmusik und Fahnen,
ohne Waffen und Grenzen,
lieber grenzenlos Wein.

E prendiamoci per mano
sui dintorni della sera,
lei ci porterà lontano
fra le luci dell´ aurora.

Lascia fare tutto al cuore,
lascia dirgli le parole,
lascia entrare
questa nuova realtà

Freunde, rücken wir zusammen,
denn es züngeln schon die Flammen,
und die Dummheit macht sich wieder einmal breit.

Laßt uns miteinander reden,
und umarmen wir jetzt jeden,
der uns braucht in dieser bitterkalten Zeit.))

Facebook Comments

Lämna en kommentar