Därför är den digitala klyftan positiv…

I gårdagens inlägg med titeln ”Den analoga klyftan” funderade jag lite grann kring hur meningsfullt det är att diskutera frågor kring den digitala klyftan — utan att samtidigt även problematisera motsatsen. Inlägget har gett upphov till en del diskussion, både på Twitter, Facebook och även här på bloggen. Jag tänkte därför spä på, gjuta olja på vågorna, adda fuel to the fire — och helt sonika lansera tanken att den digitala klyftan faktiskt är bra.

Låt oss titta på ett enkelt grafiskt exempel ur den offentliga sektorn (i anknytning till gårdagens resonemang).

Jag presenterar lite åldersstatistik.

1. Den analoga klyftan

Ungefär så här ser det ut när vi specar upp vilka åldersgrupper som använder sig av traditionella sätt att förmedla synpunkter till en offentlig organisation, dvs som skriver formella brev. X-axeln anger åldersgrupp, Y-axeln procentuellt deltagande.

Det finns en klar och tydlig överrepresenation av äldre människor — på grund av olika faktorer.

2. Den digitala klyftan

Tittar vi på digitala kommunikationsvägar, så kan en motsvarande grafik se ut på ungefär det här sättet:

En tydlig överrepresentation av yngre människor — återigen på grund av olika faktorer.

3. Den digitalanaloga bron över klyftan

Nu tar jag mig fräckheten att lägga bägge staplar ovanpå varandra för att få en sammanlagd bild:

— En sammanvägd överrepresentation av — just det: INGEN.

Om vi däremot skulle ha fått till en komplett utjämning av den digitala klyftan (dvs ett precis lika stort deltagande av alla åldersgrupper), så hade den sista grafen istället sett ut så här:

Precis samma demografiska snedvridning som under Rubrik 1.

Slutsatsen?

Uppenbarligen är den tredje grafen i det här tankeexperimentet (dvs totalt sett lika stort deltagande över alla demografiska grupper) just det resultatet som vi i ett fungerande demokratiskt samhälle helst av allt skulle vilja se. Inom tankeexperimentets begränsade referensramarna är därför den digitala klyftan något som är bra, emedan ett övervinnande av den digitala klyftan i slutändan skulle vara negativt.

Det är dock självfallet inte någon slutsats. Inte någon valid slutsats i vart fall.

Det råder ingen tvekan om att övningen ovan inte är annat än ett tankeexperiment: Den är extremt förenklande. Den tar uteslutande sikte på en faktor (ålder). Den bygger inte ens på statistiskt säkerställda värden.

Men, och det är jag tämligen övertygad om, tankeexperimentet kanske visar att ett blint fasthållande vid problematiseringen av en specifik faktor inte nödvändigtvis är meningsfullt ifall vi vill hitta lösningar på mer grundläggande problem.

Dessutom visar experimentet kanske, men bara kanske, att problemet i dagsläge är tämligen felformulerat.

Eller?

Facebook Comments

7 tankar på “Därför är den digitala klyftan positiv…

  1. Analoga klyftan
    Tillgång (att man har analoga verktyg, penna, papper, brevmallar etc), Kunskap (att man har den kunskap som krävs för att effektivt kunna använda analoga kommunikationssätt), Användning (att man faktiskt använder mediet) och Motiv (de olika anledningar till att man använder eller inte använder formella brev-vägen i den utsträckning man skulle kunna göra det).

    Digitala klyftan
    Tillgång (att man har dator och Internetuppkoppling), Kunskap (att man har den kunskap som krävs för att effektivt kunna använda Internet), Användning (att man faktiskt använder mediet) och Motiv (de olika anledningar till att man använder eller inte använder Internet i den utsträckning man skulle kunna göra det).

    De klyftor som kan antas finnas torde vara inom samma områden
    – analogt som digitalt:
    • Funktionshinder – de funktionshindrade
    • Ålder – de äldre eller de yngre
    • Kön – kvinnor
    • Inkomst/utbildning/yrke – lågutbildade samt låginkomsttagare
    • Geografisk hemvist – de som ej bor i tätort eller storstad
    • Etnisk bakgrund – invandrare och svenska etniska minoriteter

    ” Inom tankeexperimentets begränsade referensramarna är därför den digitala klyftan något som är bra, emedan ett övervinnande av den digitala klyftan i slutändan skulle vara negativt.”

    Ålder och klyftan
    Tillgång och kunskap och i viss mån användning, är faktorer i den digitala klyftan som säkert följer generationer och utjämningen sker över tid. Det kommer att minska den demografiska snedvridningen, inom dessa områden.

    När det sen kommer an på motiv, så kan vi, tror jag långsiktigt öka de äldres motiv att vara digitala, på en större bredd – medan det är önskvärt att de yngres motiv att använda digitala medier i så fall borde ökas inom området ”skrivelser till myndigheter” 😉

    Då har vi både minskat den digitala klyftan, de äldres motiv har ökat på många områden att vara digitala, de yngre har fått ökade motiv att använda digitala lösningar inom områden som motsvarar de äldres analoga ”övertag”.

    Vi kan vara digitalt klyftfria, men ha helt olika motiv att vara digitala?

Lämna en kommentar