(Anti)-Rasism som varumärke

 

”Jag pendlar varje dag från Katrineholm” – en mening som jag får upprepa flera gånger varje vecka. Jag träffar nya människor och valet av bostadsorten tycks för tillfället vara ett viktigt attribut för människors identitet. Och visst är det så. Jag pendlar varje arbetsdag, och Katrineholm har, av både medvetna och omedvetna val, blivit min bostadskommun. Så ja, ”jag pendlar varje dag från Katrineholm”.

— Men Katrineholm, är inte det den där rasisthålan?

En motfråga som också upprepas flera gånger varje vecka, med många variationer. Än syftar samtalspartnern på Svinarps Katrineholms starke mans ”utvisning” av resande, som satt Katrineholm på kartan över inskränkt främlingsfientlighet. Än kommer uppsägningen av avtalet med Migrationsverket på tal. En annan gång handlar det om Kommunstyrelsens ordförandes utspel om anhöriginvandring, som, om vi skulle tro på honom tycks vara orsaken till alla problem som finns, har funnits och någonsin kommer att finnas i Katrineholm (trots att anhöriginvandringen som han åsyftar inte ens har kommit igång). Ibland nämns även Ewa Callhammars (fp) senaste utspel i landstingsfullmäktige om papperslösas mänskliga rättighet till vård. (Hur jag ställer mig i den sakfrågan finns att läsa här).

— Ja, jo, det finns en del människor i Katrineholm som inte är så vettiga.

När jag under de senaste åren på någon av mina föreläsningar frågade deltagarna, vad de visste om Katrineholm, så brukade det finnas några standardsvar. Göran Persson nämndes, tågförseningar nämndes och så sociala medier.

Nu har det tillkommit ett fjärde område som Katrineholm har gjort sig känt för: Katrineholms ledande politiker har lyckats sätta Katrineholm på främlingsfientlighetens och inskränkthetens Sverigekarta.

Att jag som övertygad och ideologiskt väldigt långtgående internationalist har valt att bosätta mig i en kommun där främlingsfientlighet och (smyg)-rasism tycks vara vardagsmat, förbryllar mina samtalspartner.

— ”Hur kan du?!” läser jag ur deras minspel.

Tafatta försök att förklara att alla nog inte delar de två mest prominenta och populistiska politikernas åsikter. Tafatta försök att förklara att människorna ute på gatan pratar lite annorlunda. Tafatta försök att beskriva hur t.ex. jag (och många med mig) aktivt motsatte mig den människosynen som nu kommer till uttryck i de ledande politikers uttalanden under den perioden då jag arbetade inom kommunens förvaltning. Tafatta försök att skildra hur mycket stöd jag fick från både medarbetare och utomstående, när mina tafatta försök att försvara människors lika värde inom den kommunala förvaltningen resulterade i mindre tafatta påtryckningar från ”överheten”. Tro inte att du som kommunanställd kan få framföra dina åsikter ostraffat.

Det plingar till i mailprogrammet.

— Dagens e-tidning finns nu att läsa på kkuriren.se

Klicka, ladda ner, läsa. Läsa igen. Bläddra. Gnugga ögonen. Läsa igen.

Börja känna hur det pirrar till i magen. Känna känslan av förvåning. Känslan av glädje. En känsla av stolthet.

Katrineholms kuriren har under de senaste dagarna belyst några av de högerpopulistiska utspelen från både den ledande socialdemokraten, Göran Dahlström, och folkpartisten Ewa Callhammar. Reaktionerna uteblev inte. – Men till skillnad från de vanliga sverigedemokratiska och främlingsfientliga klipp-och-klistra-svaren, så fylls tidningsspalt efter tidningsspalt med kommentarer, ledare, synpunkter, debattartiklar till försvar för mänskliga rättigheter, oavsett etnicitet eller födelseort.

Alla finns med. – Ett ”who is who” över lokalpolitiska förmågor från alla partier. I kommentarsfälten hittar vi personer från de partier vars företrädare har uttryckt sig så öppet främlingsfientliga – återigen till försvar för alla människors lika värde – och till försvar för sina respektive partiprogram.

Alla finns med och alla slutar upp bakom mänsklighet, mänskliga rättigheter och människors lika värde.

Tja, alla förutom Göran Dahlström (s), Ewa Callhammar (fp) och rasistpartiet, såklart.

Ledaren sammanfattar hela sakfrågan på ett lysande sätt med ett citat ur Bröderna Lejonhjärta:

”Det finns saker man måste göra, även om det är farligt. Annars är man ingen människa utan bara en liten lort”

Det kanske är dags: våra två ledande politiker har lyckats ge Katrineholm stämpeln som ”rasisthåla”.

När jag bläddrar i dagens tidning och ser den massiva uppslutningen, börjar jag tro att vi kan ändra på det.

Låt Katrineholm (och Sverige, för den delen) bli ett starkt varumärke. — Inte för rasism. Utan mot rasism.

Foto: maHidoodi

Facebook Comments

1 tanke på “(Anti)-Rasism som varumärke

Lämna en kommentar